Födelsedagar i grådassigt Gdansk (Vecka 44, 2017)

Jag antydde ju i mitt förra inlägg att jag skulle bli mogen och vis så fort jag fyllde 44, så givetvis insåg jag framåt kvällen på födelsedagen att det viktigaste inte var att skriva blogg utan att njuta av dagen, därav blev det ingen blogg publicerad igår. (Vem som helst med barn fattar att jag pratar goja, självklart somnade jag… 🙂 

Födelsedagen började annars som sig bör med presenter på morgonen och livfulla diskussioner om vem som skulle öppna vilken present. Mimi har förstått grejen med födelsedag, helt klart, men inte riktigt alla underförstådda regler och hur allt hänger ihop, så det var mycket riktigt två som öppnade presenter, men inte nödvändigtvis just de två som fyllde år… 

De glittriga koftorna jag under stort hemlighetsmakeri virkat till tjejerna mottogs med ett jublande ”Det är garn, mamma, kolla, det är garn!” av Mimi innan de kastades i en vid båge över rummet och nästa present lockade. Därefter bröt Mimi ihop över att hennes kofta inte var i samma färg som Innas. Jodå, det är tacksamt att göra sig till för barn…. ?

Till och med jag fick minsann presenter. Presenter som till en tredjedel nog uppfyllde både mottagare och givares intentioner och önskemål….  ;). Peter är kanske inte riktigt killen som köper skönhetsprodukter, och det händer hyfsat ofta att familjens tjejer (möjligen underblåsta av den äldsta) hånar honom lite kärleksfullt när han tvålat in Mimi med body lotion eller inte kan förstå varför en tvål ska heta facial bar i stället för ”soap” rätt och slätt. 

Inte för att jag på något sätt är otacksam, men möjligen tvekar jag en smula över ifall dessa verkligen införskaffats med mig i åtanke… 😀 (För den som undrar så fick jag också en parfym som jag verkligen hade önskat mig – dessa två hade följt med på köpet och Peters franska kanske behöver en uppfräschning.)
”Det står ju i alla fall ”body” på den, så borde ju funka till kroppen… Facial bar… tsssss… skulle man bara kunna använda den till ansiktet då, eller?” 😉
 

Till frukosten blev det givetvis paljettklänning (inte för mig gud bevars) och ”tårtan” vi hade förbeställt uppskattades mycket, även om frukostens vanliga Nutella nog egentligen var mer i mottagarens femåriga smak. Själv skyllde jag på födelsedag och tog två glas prosecco. (Egentligen är det  ju inte så supergott till äggröra, men känslan är härligt dekadent i alla fall.) 


Så här ska ett fruktfat se ut. 🙂
Tyvärr slipper man inte undan förkylningar, dassigt väder, helgdagar, treåringars humörsvängningar eller nyblivna femåringars envishet ens när det är dubbelfödelsedag, så tyvärr var vi väl inte helt överens om dagens planer efter den överdådiga frukosten. Det visade sig att hela Polen var stängt till vår ära (eller om det möjligen hade något med religion också att göra), så planerna vi egentligen hade gick inte att genomföra, och planerna som då presenterades av den nyblivna femåringen; att ligga i sängen, äta godis och titta på youtube, kändes inte helt okej ens när det egentligen var vad vädret sa oss att vi borde göra. Att gå till poolen direkt efter att man faktiskt lyckats få både på nämnda tre- och femåring kläder och fixat något slags frisyrer kändes inte heller helt lockande, så det var inte direkt glada familjen som till slut tog sig ut på en promenad genom ett ganska grådassigt och hyfsat igenbommat Gdansk. Men skam den som ger sig, efter några vådliga vagnsfärder, ett antal hopp på trasiga stenplattor, lite snack med fiskargubbarna vid floden  och ett varv i pariserhjulet (nej, man blir inte mindre höjdrädd vid 44, så jag stannade även denna gång på marken) var vi kontanta igen. 

Jomen….


 
Det var egentligen inte planerat – det heller – men som alltid kommer ju de där måltiderna och gör sig påminda oavsett om man har en plan eller inte, så när det helt plötsligt började närma sig lunchtid, fick Inna bestämma restaurang. Eftersom det finns en kedja – Billy’s – som serverar amerikansk mat och popcorn före maten, var ju valet inte så svårt. Tyvärr hade Billy’s den dåliga smaken att inte öppna förrän kl. 14.00 denna helgdag, men finns det trappor och inbjudande metallstaket att klättra på, går 20 minuter ganska fort. För barn i alla fall. 


Med undantag av ett par treårsutbrott över att popcornen tagit slut, blev det i alla fall en trevlig födelsedagslunch. Den kycklingfajita både jag och Peter beställde hade kunnat mätta en smärre kontinent. Och för bara 46 zl (ca 100:-). Det är trevligt att äta och dricka ute i Polen, t.o.m i de turisttätaste områdena. 

Mimi passade på att rita en teckning till bästa vännen Ebbe. (Gissa vem som fick bära den…)

Resten av dagen tillbringades i vatten. Först i hotellets pool och därefter, när vi bara skulle duscha och fixa oss i ordning för en riktig födelsedagsmiddag, i rummets badkar, där barnen tillbringade ytterligare en och en halv timme. Eftersom de ändå sedan bönade och bad om att få samma fantastiska middag som kvällen innan – room-servicens pommestallrik med ketchup och majonnäs – var  beslutet inte så svårt. Man blir ganska trött av vatten, så är det ju bara. Och hotellets mat är god. 

Bara ostbrickan hade ju räckt som middag till oss allihop…. 🙂
Det här är ändå ett rätt skönt sätt att tillbringa födelsedagen… 🙂