Kroatien 2018. Dag 10. Bol-repris.

Idag strejkar jag inte, och eftersom jag helt enkelt har för dåligt minne för att vara långsint, bryr jag mig inte om att vara sur på kroppen heller. Det tjänar ju inte så mycket till. Däremot tvivlar jag på att detta blir ett så speciellt långt inlägg, för väldigt lite är nytt under solen idag. Vi åt frukost på balkongen, var vid poolen någon timme, gjorde fruktsallad, stack till stranden, var där ett par timmar, chillade på rummet, käkade middag på balkongen och tog sedan en hett efterlängtad promenad ner till stan. Eller, surprise surprise, ner till strandpromenadens trampolinhopp, som varit snudd på det enda tjejerna pratat om idag. Efter att vi lovat att vi skulle gå dit i kväll, handlade pratet bara om definitionen av ”i kväll” (vilket uppenbarligen kan vara samma sak som ”exakt just nu”, oavsett tid på dygnet) och sedan om vem som skulle få hoppa först. Det har förhandlats om choklad, bästa vänner, syskonrang och även förekommit ren utpressning i frågan under dagen. (Det ironiska: när vi kom dit var det idag möjligt att hoppa samtidigt. :D)

När pappa har namnsdag måste man dra på en fin klänning (bak-och-fram) och fixa en teckning. Som givetvis måste slås in, så nämnda pappa måste plocka fram silvertejpen och Victorinox-kniven, som självklart är med.
Självklart får pappa hjärtan i regnbågens färger, ”för du älskar ju alla färger, pappa, fast du bara brukar ha svart”. 🙂
Ganska nöjd med sig själv efter fruktsalladen som hon både handlat till och själv skurit. (Sen var det givetvis inte lika intressant att äta den, men den var faktiskt väldigt god.)
Idag hittade de sjögurkor, eller sjökorvar, som de visst också kallades. 🙂
Mimi ser till att vi inte får undervikt på planet hem. Många fina stenar har det blivit.
Och många simturer.
Sena kvällar och långa pass med cyklopet; då får man ta en tupplur då och då. (Och lillsyrran passar på att täcka en med stenar.)
”Om jag inte får mat snart så äter jag sten!”
Lyckligtvis ingår utkörning när man beställer pizza, så Mimi hann inte äta så många stenar.
Idag försökte vi i över en halvtimme att få fröken ”kissnödig-en-gång-i-halvtimmen” att vara som vanliga barn och kissa i vattnet… Hoppas att familjerna närmast oss inte förstod svenska…
”Ett mormorhus!”
Bol-selfie
Framme vid trampolin-studsmattorna och dagens alla diskussioner ska slutgiltigt avgöras med lottens hjälp.
Gissa vem som förlorade…? (Som sagt, de fick sedan hoppa exakt samtidigt. Och faktum är att hon inte sa ett knyst. ”Inget gnäll” kan i vissa – tyvärr hyfsat sällsynta – situationer vara heligt för henne. Rätt ska vara rätt.
Efter hoppandet sköts det bollar.
Lägg märke till horden av suddiga bollar i luften i riktning mot undertecknad… Skitunge!
Det är svårt när ”bommaren” är så högljudd att man försöker hålla för öronen samtidigt som det är så roligt att skjuta bollar.
Pengarna rullar snabbt på ett ställe där allt utom gungorna kostar.
Och två minuter efter betalning är där bara en unge, för den andra är – surprise surprise – på toa. Som givetvis också kostar.
Och där använde vi den sista 5-kunan. Tur att de ser så engagerade ut.
Här poserade ju Inna igår, så givetvis ska Mimi idag.
Här fanns inga krabbor idag heller. ”Men jag ger inte upp!”, deklarerade Inna.
Mimi tyckte att vi skulle köpa en båt att leka lite med.
Bol by night.
Vi var tvungna att gå ut till ”den coola fyren” innan vi gick hem, så sagt och gjort… (men nej, klättra upp kunde vi INTE).

”Kolla vilken knattebil! Jag kan nästan nå lika långt som den.”

I morgon checkar vi ut och tar färjan från Sumartin till Makarska på fastlandet. I Makarska ska vi bo i en lägenhet inne i stan, om vi förstått det rätt. Det ska bli spännande att se vad vi tycker om det.

Lämna ett svar