Florida 3.0. Dag 18. Paradiset Discovery Cove och liveframträdande på BahamaBay.

Äntligen. Dagen är här. Det ska simmas med delfiner. Nu på morgonen (halv nio) är det ganska kyligt med bara 11-13 grader, och bad är kanske inte det första man tänker på, så hoppas hoppas det värms upp rejält och snabbt, så inte det sabbar dagen.

Framme!
Hyfsat exalterad tjej i baksätet.
Och en som är fyra, med allt vad det innebär. Men det är klart, hon kommer ju inte att få simma heller…
Den obligatoriska…
Och så en när vi har fått våra ”pokaler” som Mimi kallar dem.

Så här två timmar in på besöket när jag halvligger i en av de otaliga tomma solsängarna framför en liten lagun med ett vattenfall och ett par steg ifrån den gratis snackbaren efter att ha ätit gratis frukost, tittat på delfiner, uttrar och matat tropiska fåglar kan jag bara säga vilket ställe! Wow! Otroligt mysigt på alla sätt, fantastisk personal, otrolig säkerhet, fint ordnat och helt perfekt väder. Ca 20 grader och blå himmel. Enda lilla smolket i ljuvlighetsbägaren är att jag nu – när jag ser hur allt är organiserat – inser att jag ju mycket väl kunnat boka delfinsim till mig själv också och bara gjort det en annan tid. Jag var så inställd på att en vuxen måste simma med Inna och en ta hand om Mimi att den tanken – idiotiskt nog – aldrig ens slog mig. Gaah! Det skilde fyra (!) dollar i pris när jag bokade på Black Friday (eller Blue Friday som SeaWorld kallar det). Vi har f.ö nu verkligen förstått vilket bra pris vi har, för normalpris är tydligen mellan 400 och 600 dollar per person. Vi har betalat 195/199 pp. Då ingår allt idag (parkering, delfinsim, all utrustning, frukost, lunch och snacks hela dagen inkl vin och öl) och dessutom parkering och entréer till Busch gardens, SeaWorld och Aquatica under två veckor i anslutning till detta besök. Vi har redan gjort alla de parkerna (SeaWorld två gånger) så man kan verkligen säga att vi fått enormt mycket för pengarna. Entréerna till de andra parkerna ligger på runt 79 dollar/pp och parkering 25…. Nöjd? Bara lite.

Inte jätte-lchf:ig frukost – det fanns t.ex inte smör, men gott om lönnsirap – men gott var det.
”Jag har en bacon-tunga, kolla!”
Eh?
Inna har byggt en delfin i sanden.
Fågelmatning är en av Innas favoriter.
Peter är inte lika begeistrad i alla fåglar, utan tycker mest att de är läskiga…
Fast det är ganska mysigt. I alla fall med en eller två åt gången, och när man ser när de kommer….
Idag var det lyckligtvis ingen som bajsade på mig. Ingen jag vet om i alla fall…
En hatchimal!
Lycklig tjej som äntligen lyckats få en att kliva på armen.
Skräckblandad förtjusning.
Bara förtjusning.
Sötnos
Det där med att vi inte gillar sand rör möjligen inte alla fyra i familjen…
Vi kollar in en annan grupp simmare för att veta hur det går till.
Så intresserad är hon…. Möjligen har det hela blivit lite upphaussat nu.

Förutom fåglarna och uttrarna ägnade vi förmiddagen åt bad i den lilla ”lagunen” och ”floden” med dess rätt läskiga vattenfall. Och så sa vi hej till en liten söt armadillo. Allt i väntan på den stora stunden – simmet – vid 13.20.

En ljuvlig liten lagun med sandstrand, ”river” och grotta. Och 28-gradigt vatten.
Obligatoriskt.
”Meet a mammal”
I detta fall en urgullig armadillo.
Peter försöker få Mimi att vara superhjälte med honom. Hon är sådär sugen.
Men att flyga var i alla fall coolt.
Oooops, att glömma insulinet till frukosten med lönnsirap var inte så smart.
Nu en ganska nöjd superhjälte.
Att stoppa sand innanför baddräkten kändes som en bättre idé för en stund sedan.

Delfinsimmet var enligt uppgift fantastiskt, men för kort. Trots att Inna ser ut som om hon fryser så att hon bara vill upp på varje bild, så ville hon uppenbarligen bara att det skulle fortsätta och fortsätta. Även Peter var tagen, men ganska upprörd av priset på foton efteråt. Jag tycker att Photomics ”erbjudanden” brukar vara ganska saftiga, men här började erbjudandet på 199 dollar och för att verkligen få något var det 299 dollar som gällde. Hyfsat sinnessjukt dyrt även om jag har full förståelse för att fotografer och deras kunskap kostar. Mina egna bilder är fulla av ryggar och huvuden, men jag bjuder på dem helt gratis i alla fall. Självklart kom sura badvakten från jag-måste-ta-ut-min-frustration-på-någon-land och bytte av den snälla som varit under simningens första 20 minuter, så helt plötsligt var jag tvungen att gå ner från min utmärkta foto-sten bara ett par minuter innan det skulle simmas. Självklart var hon tjej också, den tjurigt korrekta. Typiskt. Sen var det ju inte så smart att försöka filma med ena handen och ta bilder med den andra, speciellt inte när jag var lite stressad över de korta sekunder jag hade till mitt förfogande, så Inna simmar ur bild samtidigt som jag desperat försöker få fokus i det glittrande vattnet med kameran. Varken bra bilder eller film alltså, men 2000:- för att få en bild…. Nja, då kommer vi hellre tillbaka nästa år, det är ju samma pris som en hel biljett.

På tal om bilder. Killen till vänster i bild samtidigt som Inna är framme och kramar delfinen på filmen vet uppenbarligen vad det kostar med bilderna och vill se så bra ut som möjligt. 😀

Taggade delfinsimmare
”Ja e int bitter”
Delfinupplevelsen i filmformat. För viktig för ”uppsnabbat”.
Inna var först ut att få krama delfinen.
Peter passade på att få en puss.
Mimi är fortfarande lika intresserad.
Dags för final: delfinsim!
Om den där killen – med den snygga frisyren – bara hade varit lite kortare…
Jag tycker delfinen ser lite mer ansträngd ut här… 😉
De var lyckligare än de ser ut. Eller så beror minerna bara på att det var för kort.

Efter god lunch var det dags för ”the reef” där man kunde simma med rockor och andra fiskar, och även kolla hajar. Det är bara att erkänna att vi vuxna nu var lite trötta och mätta på det hela, så när solen dessutom gick i moln och det blåste litegrann, var vi så mesiga att vi stannade på land, vilket möjligen förstörde just detta moment en aning. Till slut fick vi gå med på ännu ett besök hos fåglarna för att komma tillbaka in på top-three-parents-listan.

Inna visar hur hon ska ”rocka” i kväll.
Även i rörligt format.
Peter har kollat vilka högtalare alla parkerna kör med, och har haft vadslagning med sina lika nördiga kompisar på FB. Han tar sitt kollande på allvar. Tror detta är högtalare 29 av 30. Palle vann f.ö vadslagningen. (Tror jag – mitt intresse är inte lika intensivt.)
Fråga mig inte…
När inte Mimi känner för något, då får man veta det.
Mimi försöker intensivt få närkontakt med en rocka i ”The Reef”.
Cool nu, men när rockorna närmade sig i vattnet var hon inte lika modig, till skillnad från lillasyster.
Mimi däremot jagade rockor av hjärtans lust.
Heja Mimi! (Rockan vann.)
Jag erkänner, jag är en snål, dålig människa, så jag tar ett glas vin precis innan vi ska gå bara för att jag kan och för att det är gratis.
Denna fuling bet lika mycket på maten som på mina röda naglar.
Som sagt…
Fåglarna var rejält svårflirtade denna gång. Förmodligen trötta på alla djäkla turister.
Inna vill säga hejdå till delfinerna.
Och så försöker hon få dem att göra tricks med de kommandon hon fick lära sig.
Hur nöjda är vi då? SUPER!

Nu är klockan 18 och vi är på väg hem efter en riktig toppendag! Vi har verkligen ingenting att klaga på. Inna pratar redan om nästa gång. Jag förstår inte den här gränslösheten. Varifrån kan de ha ärvt den…? 😉 Det är ju bara att erkänna att det här faktiskt gav en rejäl mersmak och jag tror att vi är väldigt nära att boka Florida 4.0. Hur vi ska ha råd vete tusan, men strunt samma, med Trump, Putin och alla dödsläskiga högervindar både hemma och över hela världen är det lika bra att leva i nuet.

Det är f.ö verkligen jättekul att se skillnader mellan länder/klimatzoner. All personal har haft långbyxor, långärmat och en del t.o.m öronvärmare idag när det varit 20-23 grader varmt. Uppenbarligen svinkallt i deras värld.

Värmaren i restaurangen var på med full styrka trots 23-24 graders värme och sol.

Det var lite skakigt ett tag, men vi kunde ju inte missa chansen att få låna scenen under ”Florida Ricks” fredags-liveframträdande ”hemma” på BahamaBay så mycket som det pratats om detta, så vi var bara i lägenheten och vände, sedan stack vi ner till Tradewinds igen. Idag var temperaturen snällare, så det var pation i stället för matsalen med heltäckningsmatta som gällde, vilket gjorde en hel del för trivselkänslan. Det blev en hyfsat lång väntan till första paus när det skulle bli gig. Det var inte långt ifrån att i alla fall en syster föll ifrån, men till slut blev klockan åtta och scenen var Peter och Innas. Det finns lite att göra på textfronten, men å andra sidan kan hon ju inte ens läsa ordentligt ännu, så jag tycker uppträdandet får väl godkänt. Att hon berättade att hon lärt sig engelska på Youtube drog ner många skratt och applåder, och det hördes flera ”she’s amazing” och ”adorable” från snowbirdsen.

Det är lååångt till första paus, tycker Inna.
Än så länge är Mimi pigg. (Haha, det där var inte ens meningen… Mimmi Pigg… 🙂
Äntligen dags!
Framträdandet i urval. Fullvideor finns givetvis också… 😉
Nöjd efter framträdandet? Nejdå, inte alls.

En timme senare vaknade även Mimi till och var uppe och kompade var och varannan låt på tamburin. Senare viskade hon att detta hade varit det bästa på hela dagen. Det var det nog fler som tyckte. Jag tror att t.o.m pappan får svårt att välja om han måste välja mellan delfinsim eller sitt livs första (!) amerikanska live-framträdande, även om det ”bara” var för ett gäng kanadensiska och amerikanska snowbirds. Det märks verkligen att det växer fram ett slags ”community” som väl säkert har sin motsvarighet bland långliggarna på en camping. De känner verkligen varandra och har skapat sitt eget lilla liv här på resorten.

NU vaknade Mimi till och ville också upp på scen.

Jag får passa på att avsluta med att be om ursäkt för min oförmåga att sålla i detta inlägg, men detta är ju trots allt min dagbok, även om jag ibland glömmer det och i stället ”gonar mig” i de uppskattande kommentarer jag får om mitt skrivande. Det är lätt att konstatera att jag skriver bättre och roligare när vi inte har så roligt som idag… 😉 Sorry att vi faktiskt har bästa resan ever alltså… 🙂