Florida 3.0. Dag 22. Miromar, Lakes park och Walmart.

Idag var det tyvärr lite kyligt i luften på morgonen, så frukosten blev inomhus. Nej, jag är inte nöjd med detta, men när jag ser webbkameran från torget hemma känns det ändå okej. Frukost med Hatchee var en speciell – och inte så lugn – upplevelse, men tjejerna, speciellt Inna, är så kära i den lilla pratmakaren att det får vara okej.

Åh, vad sugen jag blir på att åka hem. NOT.
Samtidigt hos oss…. (Klockan 09.00, eftersom vi är sex timmar efter.) Jag vet vad jag föredrar.
Kärlek vid både första, andra och tredje ögonkastet.

Efter frukost och en ganska lång frisörsession med Mimis nya grejer (som hon är noga med att påpeka att hon älskar – hon är inte dum) stack vi söderut mot Miromar Outlets, där vi var för två år sedan och vet att det är trevligt.

”Kolla, vad fin du blir!”
”Men åhh, jag måste ju ha kläder på mig. Det har ”fisörer” alltid. De måste ju ha kläder när det kommer någon. Det brukar fisörer alltid ha. Och byxor, så ingen ser mina trosor. Nu får du ta en ny bild.” (Konstigt nog uttalar hon faktiskt inte R just i frisör, annars är den bokstaven ju väldigt framträdande numera.)
”Så. Nu ser man att jag är en fisör på riktigt.”

Trevligt var det fortfarande på Miromar, men fynden lyser med sin frånvaro. Att handla till samma priser som i Sverige eller lite dyrare anser inte jag vara outlet-shopping, så nu lägger vi definitivt det spåret på hyllan. (Och, som jag skrivit tidigare, kan det vara vi som är för bonniga för att fatta grejen, men det känns absolut inte som fyndläge utom i några enstaka butiker, t.ex. Calvin Klein och Puma, där vi så klart inte hittade något.) ”Mallen” är dock en av de trevligare med massor av fontäner, sköldpaddor och väldoft (!) överallt. Jag vet inte om det bara är väldoftande människor där, om deras planteringar är extra doftrika eller om de parfymerar stället (hur det nu skulle gå till med tanke på att man går utomhus) men det luktar väldigt gott överallt. Vi tog ett varv, kollade sköldpaddor, slängde ett mynt i önskebrunnen (Mimi önskade sig en målarbok med enhörningar 😃), var på lekplatsen, åt lite pretzels, drack en espresso och tänkte sedan som sista punkt äta sen lunch på coola stället ”Ford’s garage”, men då var det så klart kö där.

Två systrar, en bebis och en hatchimal kollar på guldfiskar och sköldpaddor.
Kolla den lilla sötingen till vänster!
De hade t.o.m en hatchimal-anpassad hylla på toa.
Hela behållningen enligt tjejerna. Och tja, för oss också faktiskt, för vi köpte ingenting förutom kaffe.

I stället för ett coolt ställe med Ford-prylar hamnade vi så småningom (för vilken gång i ordningen vågar jag inte ens tänka på) på ett Wendy’s på vägen till Lakes park, där det finns ett par lekplatser, ett tågmusem, en tågbana, en liten vattenpark, båt- och cykeluthyrning och något slags vandringsled. Tydligen skulle man ha varit här på förmiddagen, för det mesta var stängt nu, men det känns inte omöjligt att vi tar ytterligare ett besök under en förmiddag eller helg, för det var trevligt. Inna skaffade som vanligt direkt kompisar och lekte någon komplicerad – och gapig – lek som verkade handla om ”werewolves” och att jaga varandra runt området med olika super powers. Rätt jobbigt att lyssna på för werewolves ylar ju som bekant rätt ofta, men också kul att höra hur hon utan synbar ansträngning kommunicerar och interagerar med andra barn på engelska. Pga (eller tack vare) detta blev vi kvar säkert en timme längre än vi tänkt. Vad gör man inte?

Jättebra drag att ha med båda bebisarna på lekplatsen. Gissa vilka som fick stå och hålla dem?
Tittut!
Det fanns två lekplatser på området. Denna (vid tågmuséet) var den bästa.
Tydligen kan man åka en sväng med tåget om man kommer på rätt tid.
Inna med två av sina tre nya kompisar – killen i svart tröja och killen i röd tröja uppe på ställningen. Lite oklart vad de egentligen hette. Röda tröjans mamma gapade det upprepade gånger när hon höll på att få parkeringsböter, men det var helt omöjligt att uppfatta vad hon egentligen sa. Lindon? Brandon? Wendon?
Eftersom vi ändå blev kvar så länge hade jag tid att filosofera lite över de här. Det är en ”provstrumpa” som jag fick när jag skulle prova ett par sneakers. Vad är meningen? Inte ens någon med minimala fötter kan ju få in hela foten. Ska den bara täcka tårna? Är de bara för syns skull pga något regelverk som säger att man måste erbjuda provsocka? Så många frågor. (Jag har fått exakt samma i andra affärer, så det kan inte bero på att jag av misstag fått bebis-storlek.)

I utbyte mot den extra timmen på lekplatsen utkrävde vi ett Walmart-besök direkt efter leken, och bonniga som vi ju är, hittade vi äntligen grejer att handla. Hoppas att de, trots mängden inhandlade leksaker, får plats i resväskorna. Eller kanske att resväskorna inte väger för mycket… I vanliga fall brukar vi fylla ut Peters gitarrfodral med smutskläder, men denna gång kom nya gitarren i ett fodral där bara gitarren får plats. Något att ta i beaktande vid nästa köp.

Förresten, kan man vara allergisk mot inredningen i en bil? Mimi hostar och harklar så hon nästan kräker så fort vi sätter oss i bilen och det är så irriterande att jag nästan hoppar ur. Jag vet att det nog är henne det är synd om, men det spelar liksom ingen roll i situationen. Vad kan det bero på??? Hade det varit päls- eller kvalsterrelaterat så hade jag också reagerat. Vad mer kan det finnas? Psykosomatiskt? Retaihjälomgivningiskt?

Visar det sig senare att det är något på riktigt kommer jag att skämmas för ovanstående stycke, men just nu speglar det mina känslor väldigt bra. Typiskt nog har det just idag fortsatt även efter hemkomst, så det blir nog en härlig natt för alla. Jag kommer nog i och för sig inte att kunna sova ändå, så jag kan kanske medverka online i mötet jag oroar ihjäl mig för. 🙁 Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas att jag bara målar fan på väggen som vanligt.