Idag skulle vi egentligen ha checkat ut och lämnat Makarska, men lyckligtvis (av en massa anledningar) gjorde vi ju en gäng ombokningar som bl.a. innebär att vi kommer att stanna här tills på torsdag. Varför det var tur? Tja, för det första så stortrivs vi här, både i lägenheten och i stan och känner oss inte riktigt klara. För det andra brinner det strax utanför Split/Trogir. Det ska inte vara någon fara, sägs det, för det är uppe i bergen, men flyg- och biltrafiken i området är så klart påverkad och i ren allmänhet känns det ju bättre ju längre bort ifrån en skogsbrand man är… (Jämfört med det man läser om i resten av södra Europa med värmerekord och bränder så verkar det gå åt rätt håll här med aningen svalare temperaturer att vänta.) För det tredje så har krasslighetsnivån snarare gått upp än ner. Inna väckte mig vid 03 i natt med ont i örat och Mimis torrsnuva har inte gett med sig. Själv känner jag mig också lite småmosig, men vet inte om det beror på den tidiga väckningen (det gick så klart inte att somna om ordentligt sen) eller om jag också ska bli förkyld. Morgonens (eller nästan förmiddagens jämförelsevis) promenad var motig och inte alls lika euforisk som vanligt. Jag tog inte ens en enda bild och jag snarare släpade mig än sprang uppför trapporna till Sveti Petar.
Vi får se var dagen landar. Just nu softar vi i alla fall bara bakom varsin skärm. Det är ju ändå bara 28 grader varmt så knappt värt att gå ut ju… 😉 Förlåt, alla som är hemma i betydligt färre grader än så, jag var bara tvungen. Med tanke på att jag insett att det bara är en vecka tills jag börjar jobba och att jag då har så galet mycket att göra att jag egentligen borde ha börjat igår för att ha minsta chans att hinna, så måste jag få hävda mig lite.
Efter inköpet av Mimis flip-flops och fruktlöst letande efter ett kafé strosade vi i stället ner mot stan igen och hamnade på den restaurang, Hops, som vi faktiskt lämnade (innan beställning) igår när vi insåg att det inte skulle funka att äta ute. Det var ganska nära att vi gjorde om samma misstag idag, för det verkade ganska tveksamt till en början, men lyckligtvis stannade vi kvar, för det var riktigt gott! Och aningen posh. På frågan om ketchup blev frågan ”we don’t have that”, med en tydlig underton av ”vad tror du egentligen att det här är för sylta?”. Sådant blir man ju som barnfamilj aningen nervös av, men alla (väldigt snygga) fat var rensopade när vi gick. Vi kommer tillbaka!
Tyvärr började Inna känna sig sämre under eftermiddagen och även Mimi utnämnde dagen till ”en mysdag, så badar vi i morgon”, så även hon kände sig nog lite småhängig. Alltså hängde vi vid tv:n och såg Duplantis ta Os-guld. Som sagt, tur att vi inte behövde checka ut just idag.
Överlag var det givetvis en skitdag, både för att det ju så klart alltid är det när barnen är sjuka och har ont, och för att en semesterresa liksom inte riktigt är avsedd att tillbringas i en lägenhet, hur trevlig denna än är. Vi lämnade i omgångar för att köpa medicin och snacks, rasta Mimi och oss själva, men nej, denna dag vill jag ha tillbaka på semesterkontot, tack!
