I morse anlöpte vi hamnen i Karlskrona efter en extremt lugn och skön överfart. Tur dock att man som småbarnsförälder sover väldigt lätt, för frågan är vart Inna skulle tagit vägen på sin nattliga lilla promenad om jag inte vaknat när hon snyftande stod och drog i dörren ut mot korridoren. Skönt att vi slapp få reda på det. Själv vet hon inget om det.
Hela dagen idag har vi varit grymt sega och håglösa. Förmodligen något slags baksmälla för att resan är över. Finns det något som är tristare än att packa, så är det ju att packa upp. Lyckligtvis är det ju hög tid att börja nedräkningen och planeringen inför nästa, vår sista (säger vi i alla fall) längre resa på ett tag, för vi måste verkligen börja ta lite ansvar som vuxna människor och lägga pengar på hus och en ny bil. Jag pratar så klart om Florida 3.0 eller Florida 2019. Jag har inte riktigt bestämt mig, men arbetsnamnet just nu är 3.0. Jag har skrivit om hur den råkade komma till här.
Nyss gjorde jag det livsfarliga att söka på vad ett flyg hade kostat om jag hade bokat det idag, men lyckligtvis kunde jag andas ut, för ”vår” flygresa är idag ungefär 5000:- dyrare än när vi bokade och betalade den i februari. Hyrbilen är över 7000:- dyrare om vi skulle bokat idag. Puh… jag hade blivit olidlig om jag hade gjort fel, men nu kan jag i stället vara olidligt nöjd, vilket kanske egentligen är värre för omgivningen… Det är ju ett väldigt konstigt beteende det där att hålla på och söka på redan bokade resor för att man vill få bekräftelse, men det känns ju som om man ”sparar”…. 🙂 Jag antar att jag inte är ensam om att bete mig så konstigt. Eller?
Den här resan (liksom alla övriga vi gör/gjort) är definitivt ingen spargris, för dollarn jobbar verkligen inte i vår favör. Det kommer att bli rejält dyrt, men bokat är bokat och vi får hoppas att bilar och hus håller ihop ett tag till. Några nya fondväggar eller möbler blir det inte nästa år. Heller.
Resplanen är klar (även om det hänt förr att våra resor ändrats under resans gång…). Vi landar i Ft Lauderdale och sover en natt på ett flygplatshotell innan vi kör tvärsöver halvön till lilla samhället Cape Coral där vi tänker oss att ”landa” i en poolvilla i en vecka innan vi besöker en favorit från tidigare resor, Sarasota. Därefter blir det en vecka i Orlando, inte så mycket för att vi egentligen gillade själva Orlando som känns en aning märkligt, utan för att vi älskade de varma poolerna och lägenheten på Bahama Bay. Kanske vi kommer underfund med stan denna gång? Tro’t eller ej, men efter Orlando ska vi testa något alldeles nytt, nämligen St Augustine som är USA:s äldsta stad. Det ska bli riktigt coolt. Till sist avslutar vi med några nätter i svindyra Miami. Vi har ju viss koll eftersom vi till 70% återvänder till ställen som vi besökt tidigare, men tips – gärna på lite ”mindre” grejer – att göra, mottages mer än tacksamt. Vi hoppas på att vädret ska vara lite snällare mot oss än under våra tidigare resor då vi drabbats av rejäla köldknäppar, men visst, hellre köldknäpp i Florida än Sverige i januari. Lite förkortar man den erbarmliga vintern i vilket fall som helst och nu, när jag ser på nedräkningen att det faktiskt bara är 51 dagar kvar till avfärd, känns det genast bättre. Galna tokar är vi, men vi kommer förmodligen inte att sitta på hemmet och sörja att vi inte renoverade badrummet eller må dåligt för att vår soffa inte var fräschast i stan. Tror jag inte i alla fall. Har jag fel så ska jag fanimej blogga om det då.
51 dagar, det är ju ingenting. Nu känns det bättre! Dessutom älskar jag faktiskt mitt jobb och det är rätt gött med vardag också, så jag kommer nog inte lida, även om novembermörker inte är någon större favorit. Dessutom är det ju så att ju mörkare och kallare det är hemma, desto skönare när man stiger av planet i värme… 51 dagar…
Hemfärd i 31 graders värme… Precis vad man är sugen på. Not. Vi hade hellre packat badkassen och stuckit till stranden faktiskt. Det hade inte alls varit svårt att stanna några dagar till, även om det så klart också blir skönt att komma hem. Jag stack ju i princip direkt från jobbet förrförra tisdagen, så jag har inte varit ledig något hemma ännu. Det är ju också härligt, även om det är aningen svårare att sysselsätta barnen och mycket svårare att inte se allt som borde göras hemma.
Inna, aka tweenie Olofsson, körde ett selfie-race….
Vi kom i alla fall nästan iväg som planerat, fast packningen var nog den minst strukturerade vi någonsin haft/gjort. Eventuellt borde vi kanske prioriterat någon halvtimme mer på packning än på nöjesfält igår kväll, men det hade inte varit hälften så roligt. Och i ärlighetens namn, vem bryr sig egentligen om en snyggt packad väska. (Okej, jag, men utöver det då?) Hoppas i alla fall att vi fick med oss allt. Det är lättare att kontrollera i ett kalt hotellrum än i en lägenhet full med prylar och änglar.
Hejdå Makarska! Vi ses absolut igen!Det där berget är coolt.Bilder genom bilrutan med telefonkamera är ju inget vidare, men en liten känsla av storheten får man ändå, tycker jag.Så lummigt och härligt.Med tanke på att de tre, fyra km långa tunnlarna gjorde både mig och Peter lite nervösa, är nog Alperna inget för oss. Den här bron/tunneln är precis lagom.Nope, vi är INTE sugna på att befinna oss häruppe. Vi vill vara där nere i vattnet ett tag till.
Med tanke på våra diskussioner med Sixt (hyrbilsföretaget) när vi kom, var vi inte så sugna på att lämna tillbaka bilen en sekund för sent, så att på resans smalaste väg fastna i en kö efter en havererad buss och behöva vända och ta en hyfsat lång omväg, var inget vidare. Speciellt inte efter att ha bestämt oss för att följa bilens gps-instruktioner i stället för Googles. Förlåt, åh, allsmäktiga Google. Vi ska framdeles aldrig tvivla eller ha några andra gudar jämte Dig.
Lite synd att inte Google också kunde upplyst oss på vilken sida tanklocket satt när vi rullade in på den otroligt hektiska bensinstationen fyra minuter efter att bilen skulle ha varit lämnad på flygplatsen. Det hade besparat oss en del stress.
Ingen sa något när vi sedan kom med bilen, och vi hoppas att killen som tog emot och uppmanade oss att strunta i att ställa oss i den långa (otroligt varma) kön för kvitto, visste vad han pratade om, så det inte dimper ner ytterligare krav i efterhand. ? Än så länge syns inte ens några reserverade pengar (förutom det vi förbetalt) på kontot, så det ramlar väl in som en ovälkommen överraskning just när man tror att man lyckats lura systemet…
På flygplatsen hade vi den trevligaste, snabbaste och hjälpsammaste check-in och säkerhetskontrollen någonsin. Tyvärr balanserades detta sedan av ett försenat flyg och en underdimensionerad avgångshall, men, men… Hon ger och hon tar, fru Fortuna. Vi träffade några trevliga resenärer från Vårgårda och till slut höll vi på att missa planet trots att vi gick och kollade den (enda?) informationsskärmen med jämna mellanrum. När vi väl gick mot gaten var vi sist och våra namn ropades upp i högtalarna. There’s a first for everything.
Varför man inte slänger in 40 stolar till i en avgångshall där de faktiskt hade fått plats, är lite av ett mysterium. Men ståbord kan man så klart också ha till mycket. T.ex. paraply ifall det skulle råka börja regna.Och ifall det skulle råka börja regna riktigt ordentligt är det ju bra att vara förberedd med flytdon.
Annars var resan händelselös och vi landade i Köpenhamn inte alltför mycket senare än beräknat. Av värmeböljan som spammat våra flöden på sociala medier märktes då ingenting i Danmark i alla fall. Får se om det rättar till sig lite längre norrut.
Vädret rättade till sig ungefär i höjd med Tollarp, där det var som att köra från mörkret in i ljuset och genast höjdes temperaturen med 6-8 grader. Ganska symboliskt på något sätt. Bara aningens tidigt. Blekingegränsen hade varit mer logiskt.
Hemma var det VARMT. 28 grader i huset och lukt som av brand. Sådär. En omedelbar reflektion handlar annars om gräs. Varför säljs inte ”mellan-plattorna-gräs” på plantskolor och i trädgårdsbutiker? Det är ju härdigare än kackerlackor! Hela vår gräsmatta är stendöd, men mellan plattorna och en cm bredvid dem frodas gräset hur grönt och fräscht som helst. Sådant gräs vill jag ha i gräsmattan också, tack!
Stendöd gräsmatta och tjejer som knyter fast varandra i något slags variant på hinderbana som är ny för mig. Och förmodligen för de flesta andra också.
Sammanfattning/tips/länkar
Jag tänkte jag skulle ge mig på en sammanfattning av vår resa, både för egen skull och ifall någon annan kanske är intresserad.
Vi flög med Norwegian från Köpenhamn och för våra flygstolar + 3 bagage betalade vi ungefär 5000:- efter att jag hade betalt knappt 2000:- med cashpoints som jag får genom att använda vårt kostnadsfria betalkort till vardagsinköpen. (Skaffar du ett Norwegiankort HÄR får både du och jag 200 cashpoints som direkt kan användas för att betala/delbetala flygresor.) Jag bokade tidigt, redan i juli förra året. Har dock inte hållit koll under året, så vet inte om priset fluktuerat. Hemresorna för nästa år (samma tid) har ännu inte släppts, men det ser tyvärr än så länge lite dyrare ut. (Kanske för att jag maniskt söker och trissar upp priset…?!)
Vi litar inte på tågen (tyvärr) utan kör till Kastrup och parkerar på någon av de mest avlägsna parkeringarna (P17-P19) för under 1000:- för 15 dygn. Det fungerar utmärkt med shuttlebussarna som går hela tiden.
Hyrbil
Vi bokade först en hyrbil genom Avis, men efter att ha hört andra prata om vad de skulle betala för sin bil, kollade vi runt lite till och hittade samma bil för ungefär hälften av priset (4500:- för 15 dygn) på Sixt. Eftersom vi bokade genom och betalade med Norwegian-kortet får vi 5% tillbaka i cashpoints till nästa resa…
Platser/boenden
Vi bokade till slut alla våra tre boenden med booking.com eftersom vi där hittade den sortens boenden vi var intresserade av, dvs lägenheter med två sovrum och kök. I snitt betalade vi ungefär 800:-/natt för våra boenden, minus några hundralappar som vi får tillbaka för att vi bokar genom en återbäringssida, till exempel Refunder som ger 3% tillbaka på priset.
Trogir/Okrug
Vi började resan på ön (?) Okrug utanför Split. Vi trodde att vi skulle till Trogir, men stället, som ligger strax utanför Trogir, hette Okrug och var ett utpräglat semestersamhälle, vilket vanligtvis inte är vår melodi. Vårt boende, en tvårumslägenhet med fullt utrustat kök (Villa Naranca), låg dock bara 25 meter från stranden och hade en härlig altan i en fantastisk trädgård, vilket tillsammans med närheten till Split och ett par utflyktsmål norrut, gör att vi absolut kommer att återvända.
Bol på Brac
Alla vi pratat med har rekommenderat Bol på Brac, så där bokade vi vår längsta vistelse. I och för sig ett helt okej lägenhetshotell (Villa Ana) med urgulliga ägare och dessutom pool, men det där att befinna sig på en ö, speciellt en turist-ö, det är inte vår grej. Det kändes begränsande i allra högsta grad och vi hade absolut varit nöjda med en dagstur, vilket det går gott om från fastlandet. Att ta sig med bil tur/retur till ön kostade drygt 700:-, man kan inte förboka en viss färja utan måste vänta i kö för att komma med och Bol ligger på helt motsatt sida av ön från färjeläget (ca 45 minuters bilfärd), så att ta en spontantur till fastlandet kändes inte jätteaktuellt. Hit kommer vi inte att återvända, även om det absolut var en härlig ö med fina stränder och små mysiga samhällen.
Makarska
Makarska ligger några mil söderut på kusten och är en av de lite större städerna bland pärlbandet av turistorter längs kusten. Staden är uppdelad i två delar, kan man säga. Turistdelen med en härlig strandpromenad och ”gamla” staden, som även om den givetvis också är full av turister, känns som en riktig stad. En riktigt mysig stad med massor av smala gränder och mysiga restauranger. Jag tycker att den påminner en hel del om gamla stan (Barrio Gótico) i Barcelona. Här bodde vi i en ”riktig” tvårumslägenhet med kök, tvättmaskin och en massa änglar (!) ett stenkast från det mysiga torget i den gamla delen av staden. Spontant var jag inte överförtjust i denna småslitna lägenhet på tredje våningen, men den tog sig, och vi kan absolut tänka oss att återvända även hit, till Apartments San Marco.
Sammanfattningsvis hamnar Kroatien riktigt högt, kanske högst, på vår topplista över resmål att återvända till. Klart vatten, stenstränder, trevliga människor, god mat, hyfsad prisnivå och bara en kort flygresa bort. Inte mycket att tveka på. Åk dit! Hade vi inte redan haft en Polentripp och en fyraveckorsresa till Florida inbokad, hade vi åkt igen redan i höst, men nu får vi ”hia” oss i alla fall till nästa sommar.
Kalla oss gärna galna, oekonomiska tokar som bara tänker på nöjen i stället för att se om vårt hus (bokstavligen) här hemma, för det stämmer så väl, så väl, men idag råkade jag visst boka en ny Florida-resa. Herregud, vad ska man göra när hela familjen är sjuk i något slags influensa som bara börjar om och om, så fort man ser minsta lilla ljus i tunneln? Efter nästan en veckas vab och egen sjukdom är galenskapen nära, så man måste ju nästan boka något för att behålla förståndet, eller hur? Faktum var att jag inte ens hade koll på att Norwegian hade släppt nästa års biljetter. På något sätt hade jag nog förväntat mig att de personligen skulle meddela mig det så att jag skulle vara med på tåget. Lite dåligt av dem att inte göra det, men jag ska försöka vara storsint och förstå och förlåta.
Storhetsvansinniga och gränslösa som vi (okej, jag) är, så blir resorna längre och längre och denna gång hade vi redan bestämt oss för att överge vårt tidigare koncept att åka på nyårsafton. I stället siktade vi på juldagen. Julafton vill vi inte beröva barnen, men sen kan vi vara klara med julen, tänker vi. Glädjen blev alltså stor när det visade sig gå ett direktflyg just på juldagen. Perfekt! Det blir flera tusenlappar dyrare än att åka (indirekt) på nyårsafton, men det hade vi räknat med. Den här julen sägs ju vara extra bra för resor, eftersom det krävs väldigt få lediga dagar för att få ihop en vettig sammanhängande ledighet. Inget som bekymrar ett par lärare med barn på dagis (f’låt, Inna, förskoleklass kommer det ju faktiskt att vara), men jag kan tänka mig att det kommer att påverka priserna på resor framöver. I dagens läge fanns sen bara tre (!) direktflyg hem; den 2/1, den 21/1 och den 22/1. Vilken otur för oss… vi ”måste” alltså vara borta i fyra veckor… 😉 Stackars oss!
Priset då? Tja, inte speciellt billigt och det är mycket möjligt att jag hade kommit undan billigare genom att ha is i magen och vänta, men med ovanstående känsla av att det kommer att bli dyrare, gav jag mig inte in i några sådana vågspel. Eftersom vi betalar alla våra vardagsinköp med våra helt kostnadsfria BankNorwegian-kort hade vi ca 2000:- att betala med och när de var avdragna betalade jag ca 21 000:- (inkl hela middevitten med bagage, säten med extra benutrymme, måltider och avbeställningsskydd). Dyrt, ja, men väl investerade pengar, anser vi. 🙂 SAS flyger direkt för ungefär samma pris till Miami, såg jag, vilket ju är ett tecken på att det kanske inte är så billigt, men det struntar jag i för nu är det bokat och betalt, vilket innebär att planeringen kan börja på riktigt. Jippi!
Jag tyckte att jag kanske var lite i tidigaste laget när jag skickade en fråga till mäklaren i Cape Coral om att hyra ett hus där över nyår, men hon hade bara ett hus kvar för enveckasuthyrning, så min känsla av lite stress stämmer nog. Just nu väntar vi på besked ifall vi får hyra Villa Sunny första veckan. Det skulle kännas som en lugn och bra start på nästan en månads vistelse. En vecka på BahamaBay Resort i Orlando bokade vi ju redan på plats, så vi hade fuskbokat lite…. Och där kom faktiskt bekräftelsen på Villa Sunny, så då är vi ytterligare en bit på väg. Det kostar (givetvis) lite extra över jul och nyår, men om dagens dollarkurs håller i sig betalar vi ca 11 000:- (inkl. skatt och städning) för en vecka i ett helt hus med privat pool. Jag antar att det är egoistiskt att hoppas att Trumps idiotier ska få dollarn att fortsätta falla?
Det var inte meningen (haha, säger nu alla som känner mig och skakar på huvudet), men av en ren händelse råkade jag också kolla lite på hyrbilar. Detta är en lite öm punkt sedan förra resan, för jag hade kollat och antecknat ett ungefärligt pris, som Peter (som hävdade att man kunde vänta med att hyra bil) inte trodde på för det var så lågt. Gissa om detta har skavt… Och gissa om det skavde att betala över 500:-/dag i ett land som alla säger är så billigt att hyra bil i, för det var vad det blev när vi slutligen bokade i november någon gång. Och då hittade jag ändå någon obskyr rabatt någonstans. Nu visade det sig att jag hade rätt. (Inte för att jag egentligen hade tvekat om det, det var det väl ingen som trodde… ) Idag bokade jag nämligen exakt samma sorts bil, på samma bolag, med samma bilstolar fast i fyra veckor för 4000:- mindre än vi betalade för tre veckor förra resan. (Nej, jag har inte sagt ”Vad var det jag sa?” – än – utan jag har nöjt mig med det mer ödmjuka ”Vad skulle du göra utan mig?”.)
Nämnde jag att jag redan bokat plats på parkeringen på Kastrup också? Det finns på allvar folk som kallar mig ”hi-ig” och gå-påig”. Jag fattar inte alls vad de menar.
Med tanke på att båda barnen har fått tillbaka sin feber och intensifierat sin läskiga hosta, och att jag själv sitter här med rinnande näsa, igenkorkade bihålor, en hosta från helvetet och nu dessutom en helt outhärdlig smärta i örat (det är väl inte okej? Jag är ju vuxen!) lär jag kanske ha en stund att boka något mer i morgon…. om inte örat dödar mig först. Den som lever får se.
Ps. Skulle någon bli sugen på att också skaffa ett gratis Norwegiankort, får både du och jag direkt 200 cashpoints att resa för om du använder min länk här. Ds.
