Florida 4.0 2019/2020 Dag 10 Nyårsafton i Cape Coral

Jag måste bara få skriva det! Jag skrev ju igår att det var 22 grader varmt vid 21.30. När ja gick och la mig strax före midnatt (rekord! Jag nyårstränar…) var det fortfarande lika varmt. Älskar älskar älskar det.

Och tur är väl det, att jag uppskattade det så mycket alltså , för idag har vi faktiskt vaknat till lite lägre temp. Jag förstår att det kan låta som ett hån för den som i Sverige vaknat till ett par grader (och sol, har jag hört – härligt!), men vi har idag bara 19-20 grader nu på morgonen, med en uppskattad maxtemp på 24 grader. Jag tror att vi kommer att överleva det också, men lika härligt på kvällarna blir det nog inte. Med tanke på att Mimi tassade in och väckte oss – upprepade gånger – mellan 06 och 07 tror jag iofs att vi helt kan lägga ner det där med nyårsafton utanför huset ändå. Jag lyxade till det och köpte oxfilé (tror jag, de amerikanska styckningsdelarna är inte helt lätta) igår, så nu ska jag bara lista ut hur jag tillagar den på bästa sätt i ett okänt kök utan de tillbehör och den utrustning jag är van vid. (Jag skojar bara, det har inte ett skit med köket att göra – jag har helt enkelt ingen aning om vad man gör med en oxfilé, jag är en bacon-, köttfärs- och fläskfilémänniska.)

Känslan när man får hugga sönder höljet på en ny Nutella-burk…
Känslan när man är så nöjd med en teckning att man bara längtar efter att få visa den för dagiskompisarna.
”Jag kastade i henne och hon hamnade så här!”

Dagen har hittills (vid lunch) bara handlat om att slappa vid poolen, och om att spendera pengar. Det gäller att ta seden dit man kommer. Peter har, surprise surprise, som alla fäder som köper teknikprylar till sina barn, blivit lite hookad på drönargrejen, speciellt sedan han och Inna träffade de riktiga drönarnördarna i parken i lördags, så idag har han köpt sig en ”adult drone”. Det stod faktiskt så. Som vanligt slutar hans online-shoppande med att jag tröttnar på alla frågor och tar över, oftast (jo, det är sant) med billigare pris och/eller bättre leverans som följd. Så även idag, så nu har jag helt plötsligt köpt en drönare. Och – hur det nu gick till – fått 30 dagars trial till på Amazon Prime. Jag försökte fuska mig till det häromdagen genom att registrera en annan mejladress och ett annat betalkort, men fick tji. Idag när jag var helt beredd att betala 12.99$ för en månad gick det däremot jättebra. Strange! Men helt okej, så tack, Amazon.

För den som inte har en aning om vad jag pratar om så är Amazon Prime något slags kombinerad streaming/bok/magasin/billig frakt-grej. Typ Viaplay, Readly, ITunes ihop och så får man erbjudanden och snabbfrakt när man handlar på Amazon. Väldigt rekommendabelt om man vill handla online när man är här. Det är väldigt enkelt att få det beställda levererat till den adress man för tillfälligt befinner sig på, och vi har aldrig haft problem. Hoppas det blir så denna gång också.

Nöjda snart ”dubbel-drönar-ägare”
Nöjd ”jag-åt-Nutella-till-frukost-tjej”. (Förutom leendet, är hon inte löjligt lik tavlan på den gråtande flickan som alla hade i slutet av 70-talet?)
Sötnöt
Årets sista poolhäng

Strax innan lunch hände något konstigt. Tjejerna var sig inte riktigt lika på något sätt. Mimi var plötsligt väldigt lång. Vi kunde inte förstå vad som hade hänt. Konstigt konstigt.

”Ähum, mamma och pappa, ser ni vem som är vem?”
”Jag är Inna”, sa den lite kortare tjejen till vänster i Innas kläder, ”och jag är Mimi”, sa hon till höger. Då är det väl så då.

Rollspelet fortsatte över hela lunchen, vilket var superbra, för för att spela rollen var man ju tvungen att äta sakerna syrran gillar. Mer rollspel åt folket! En stund efter lunch klarade Mimi inte av det längre, utan efter många försåtliga frågor som vi självklart svarade ”sanningsenligt” på, avslöjade hon glädjestrålande hela bedrägeriet. Sen tog det en liten stund innan jag hörde en späd mörk röst säga ”Älskling, älskling…!” och ut kom Mimi iklädd Peters kalsonger (!), t-shirt och glasögon. ?

Med basröst: ”Åh nej, jag tappar kalsongerna!”

Vi tillbringade verkligen hela dagen vid och i poolen. Jag försökte till och med ta en liten tupplur, men som vanligt kände de små huliganerna av det och hade just då tusen frågor. Framemot halv fem insåg vi att vi nog måste göra någonting för att inte somna innan det svenska nyåret, så då tog vi en promenad bortåt fotbollsplanen med drönaren och Pokémon i telefonerna. Det var precis vad vi behövde, och lagom tills vi nästan var tillbaka började nyårshälsningarna komma och vi fick stanna till för att ta en svensk nyårsbild. Man vill ju inte missa en chans att fira liksom.

Skåla i bubbelpoolen på julafton och nyårsafton hör till.
Där skuttar de, hand i hand. ❤️
Gott Nytt svenskt Nyår!

Väl hemma igen var det matlagning och tillfixning som gällde. Inna lät Mimi sminka henne, vilket hon sedan bittert ångrade för det var jättesvårt att få bort all svart färg från panna och näsa. ”Oops”, sa Mimi, ”det var svårt med mobilen”. Fyrverkerierna satte igång redan strax efter 18 till Mimis stora förtjusning. Fast först beundrade vi solnedgången i all sin prakt. Får jag välja, föredrar jag den.

Mimi ville egentligen ha med sig en helt annan klänning, som jag ansåg olämplig, så hon hade svårt att känna sig riktigt bekväm och fin. Först fick jag fota henne så här…
… och sedan så här, med kammad lugg. Hon var fortfarande inte helt övertygad, men lät sig till slut övertalas i alla fall.
På första parkett.
Vi hade verkligen perfekt utsikt. Det smälldes galet mycket fyrverkerier precis hela kvällen, och det var inga smågrejer, utan flera gånger trodde vi att det var något officiellt firande, men allt verkade ha varit privata initiativ. Det var många tusen dollar som bokstavligen gick upp i rök.
Matlagningsvinet var ovanligt bubbligt och rosa, kvällen till ära.
Funkade utmärkt för köttet blev supergott.
Den officiella nyårsbilden. Då ska läppstiftet på. Det är sedan gammalt.
Version 2
Version 3 med hela familjen, dvs inkl späckhuggaren Hugo, hajen Charmander, flamingon Bella och dockan ”bebis” eller Isabell.

Maten blev, om jag får säga det själv, jättegod, och för första gången (?) lyckades vi med konststycket att inte dra igång brandvarnarna. Det krävdes i och för sig många stängda dörrar och takfläktar på, men det är resultatet som räknas. När vi ätit klart var alla taggade och positiva. Fyra timmar till var väl ingenting. Vid lite över halv nio konstaterade Mimi, uppkrupen i mitt knä under en filt, att hon faktiskt hade sett fyrverkerier, så hon behövde inte fler nu, och sen somnade hon. Tio minuter senare tyckte Inna att det var för högljutt när grannarna började smälla, så hon gick in. Vid halv elva var det faktiskt bara 16 grader, så då gick jag och Peter också in. I och för sig har vi nästan lika fin utsikt från sofforna, men jag måste erkänna att även jag slocknade och fick väckas vid tolvslaget. Då kom även först Mimi, och lite senare, Inna – fortfarande i feststass – tassande, så vi kunde faktiskt fira in det nya decenniet tillsammans.

När det bjuds supergod oxfilé (ok, inte så flott upplagd, men ändå) och man ändå, dagen till ära låter barnen välja mat… Då blir det bacon. ?
Ett riktigt gott nytt decennium från fam Olofsson. Over and out för i år.