Kalmar. Slott, bio och torghäng. Dag 2.

Som sagt, det var egentligen bara meningen att det skulle bli några rader och en massa bilder från Kalmar för att det var så otippat trevligt, men mycket på grund av (eller tack vare, det beror på vad man tycker om långa pratiga bloggar…) dag 2 så måste det helt enkelt bli fler inlägg.

Tanken var egentligen att göra Ölands Djurpark-debut denna dag, men efter moget övervägande och mycket klart.se-knarkande tog vi beslutet att chansa och spara det till tisdagen, vars prognos verkade bättre lämpad för ett ställe med badland och utomhusaktiviteter. Ett beslut som, tro’t eller ej, var klockrent! Tjoho! Mirakel kan faktiskt ske.

Idag valde vi i stället något så otippat som Kalmar slott. Det var det eller Ikea… 🤣 Lyckligtvis vann slottet, för shit var nöjda vi blev, allihop! Vilket ställe! Vi hade lyckats pricka in dess barnveckor, så utöver deras vanliga utbud fanns det massor av aktiviteter för barn, bland annat utmaningar som, om man klarade av dem, ledde till att man fick bli dubbad till valfri (nästan) titel. Det gick att välja mellan allt ifrån riddare, prins, prinsessa och hertig/inna/ till fogde och ja, jag blev lite stolt när ingen av mina valde prinsess-spåret. Löjligt, jag vet, men jag ogillar hela den där prins/essa/-grejen.

Inna, som föll handlöst för all sorts fighting när Karlshamns Fightcenter hade prova-på-aktiviteter i Rosengården under Östersjö, kunde knappt sova efter att ha läst att en utmaning var att möta Svarte Riddaren i envig med svärd… 😃

Framme. De inte så lättimponerade barnen är redan rätt imponerade.
Nejdå, inte alls arrangerat. De bara råkade ställa sig så.
”Jag vill slåss mot riddaren!”
Lagom storlek på den riddaren.

Rent organisatoriskt fanns det några utvecklingsområden för barnaktiviteterna, men det hade verkligen inte sparats på krutet på någonting. Det fanns massor av skådespelare som gick helt och fullt in i sina roller och massor av tidsenligt klädd personal vid de olika stationerna som outtröttligt hjälpte barnen med de olika utmaningarna. På både svenska, engelska och överlag väldigt bra tyska dessutom med tanke på vad jag skrev om språk i förra inlägget. Det var verkligen proffsigt och imponerande!

Mellan barnutmaningarna hann vi hänga med på några guidade visningar och det var där jag själv blev mest hookad. Jag hade gärna hängt med på samtliga, men det tillät tyvärr inte tiden idag utan det blev bara några få, bland annat om den spännande Ester Blenda Nordström. Att dubbas till riddare var viktigare just idag och det var minsann en omfattande apparat som togs på stort allvar av alla inblandade. Jag får se det som att det är bra att ha en anledning att komma tillbaka i alla fall, för jag vill absolut följa med på guidningen av slottets ”mörka rum”…!

Först hängde vi med på prinsess-guidningen som, trots sitt töntiga namn och att det var främst för barn (en del av dem rätt störande), var riktigt intressant och spännande. Jag lärde mig mycket om 1500-talet som jag inte hade en aning om. Verkar sjukt oskönt att sitta upp och sova för att kroppens vätskor inte ska blandas med varandra till exempel.
Blandningen av skådespel och guidning/föreläsning kändes verkligen lyckad för både barn och vuxen.
Så här tänkte jag att vi också skulle ha det i taket i sovrummet när renoveringen så småningom når dit. Dög det till Erik XIV så duger det till oss, tänker jag. Däremot hoppar vi eventuellt över lönnrum, lönngångar, extraförstärkta lås och sinnessjukdom.
Uppdragen inkluderade bland annat att döda en drake med lans. Killen här är f.ö verkligen rätt person på rätt plats. Jag hörde honom flera gånger komma ihåg och utmana barn som återkom. Vågade man inte använda lansen vid första försöket så utmanade han på ett mycket pedagogiskt sätt att försöka andra gången. Heja!
Hästen heter Sture. Vad annars.
Var drakmord lite för bestialiskt kunde man också sticka plåtäpplen med svärd.
Lite Mästarnas mästare över den här.
Tre i rad mot Svarte riddaren.
Inna ekiperas inför sin fight mot Svarte riddaren.
Äntligen fight!
Det var en tuff fight, men hon klarade utmaningen med bravur och fick beröm av sin motståndare efteråt för sin frenesi.
Självklart måste man lyckas dra svärdet ur stenen innan man kan dubbas till riddare.
Här märktes det organisatoriska som skulle kunna utvecklas en aning, för dels var det lite rörigt om hur, vad och vart papper angående utmaningarna skulle lämnas, dels skulle personalen som både försökte dela ut nya utmaningar, svara på frågor och reda i detta dessutom komma ihåg att manuellt trycka på knappen som släppte svärdet för de kämpande barnen…. De barn och föräldrar som inte greppat detta hade ett elände, och jag var på allvar rädd att en överviktig liten kille skulle sprängas i tusen bitar när han kämpade med svärdet medan personalen höll på att förklara något för någon annan och inte la märke till hans våndor. Han var blålila i ansiktet av ansträngning och föräldrarna kunde inte fatta varför det inte funkade när det gått så lätt för lillebror… 🤣
Heja, Mimi!
Ingen överväldigande segergest direkt.
Självklart måste man klä sig passande för dubbningsceremonin. Inna var inte helt nöjd med den dräkt hon fick. Hon skulle ju bli riddare och tyckte utstyrseln var alldeles för tjejig. (Kul att gycklarna gick totalt in i sin roll under hela dagen…! 😃)
(Snart) riddare Mimi.
(Snart) riddare Inna.
Dubbningsceremonin togs på stort allvar och det tummades inte på någon detalj trots att det var massor av barn av olika nationaliteter som skulle dubbas till olika titlar. Vi föräldrar fick buga ner till golvet när prinsessan passerade och varje dubbning gjordes enskilt och stämningsfullt. Imponerande!
Inte bara fick varje dubbat barn sin nya titel och ett intyg på densamma utan dessutom stadens nycklar i form av ett halssmycke.
Tagna av situationens allvar. ❤️

Efter dubbningen var vi rejält hungriga, men råkade halka in på ett både informativt och spännande skådespel om Erik XIV:s liv, giftermål och död som barnen sedan pratade om resten av dagen. Hade vi inte varit så hungriga och maten i restaurangen passat oss så dåligt hade vi nog blivit kvar resten av dagen, men nu lämnade vi i stället mycket nöjda efter fyra timmar och med mersmak. Kul att bli så positivt överraskad av något!

Vi fortsatte sedan dagen i samma otippade stil. Inte lunchen, för den var så tippad och tråkig och onyttig att jag inte gitter skriva en rad om den, men däremot följde vi upp den med bio. Bio minsann! Den såg ni inte komma. Inte vi heller. Speciellt inte att det skulle vara jag som föreslog det. Peter fattade ingenting, men så satt han också med ryggen mot Baronen och Biostadens omfattande reklamaffischer… 😃 Vi är inte så vana biobesökare och nog tyckte jag att det var sjukt dyrt med över 550 spänn för en film (f.ö dyrare än den fantastiska dagen på slottet som bara kostade 500:-), men jag tänkte att det bara var jag som i vanlig ordning var snål, men när vi kom dit visade det sig att jag nog bokat lyxstolarna med extra benutrymme… 🤣 Tur att det här bara är en kort semester…

Jag lyckades få in lite promenerande mellan slott och bio och då stötte jag bland annat på den här käcka figuren.
Och den här lekplatsen måste jag ju tipsa barnen om.
Den här byggnaden ute i vattnet vid Kattrumpan blev jag nyfiken på igår, och idag stod dörren öppen, så jag gick in och kikade. Det visade sig vara ett tvagningshus. Så coolt att ha bevarat det så här fint! Japp, jag är imponerad, Kalmar.
Klart vi ska ha blåa stolar och galet gott om utrymme. 700:- för bio med snacks. Inte undra på att det pratas biodöd. Dyrare än padel ju!
Vad vi såg…? Nya minionfilmen så klart!

Inte för att någon var direkt hungrig efter det gigantiska popcorninmundigandet, förutom Peter, som alltid är hungrig när ingen annan är det, men det var ju kväll kvar och något måste vi ju göra, så efter lite strosande hamnade vi i goa soffor under värmare på Krögers. Det där att inte vara hungrig utan bara ”snacksa” och dricka lite visade sig bli en hemskt kostsam historia, men vad tusan, det är ju en kort semester och jag börjar ju faktiskt jobba på onsdag….! 😱 Mysigt var det i alla fall.

”Får jag verkligen kolla på telefonen en stund…?”
Tramsande i väntan på mat. Eller snacks…
❤️
Finfina snacks…

Efter att vi spenderat en halv förmögenhet på snacks, efterrätter och dryck var barnen sugna på att se lekplatsen jag fotat under min promenad tidigare under dagen, så där avslutade vi dagen i sällskap av massor av mygg, en pytteliten, jättesöt hoppande mus och lilla tjejen Alba (1,5 år) som blev våra tjejers nya bästa vän. Och boss. 🤣 Hon måtte ha skrattat inombords åt vad hon kunde få dem att göra, de stora tjejerna som lydde hennes minsta vink.

Helt i lilla Albas våld.
Snyggt och välskött.

Sammanfattningsvis levererar Kalmar även idag och vi har verkligen fått mersmak. Kul att man inte behöver röra sig så långt för att uppleva något nytt. I morgon väntar Ölands Djurpark. Vi får se om det blir ett inlägg om det också…. Tack, Kalmar i alla fall, vi kommer tillbaka.