Polen juli/aug dag 9. Barnens dag. 

Dag 9. Jag har ju redan hyfsat ingående beskrivit mina känslor inför hemresan, så jag ska försöka att inte nämna det så mycket idag, men det var ju inte med någon direkt glädje vi insåg att vi idag skulle checka ut från Hilton. Vädret fortsätter att visa sig från sin bästa sida, så efter sedvanlig trevlig frukost i sol, var frågan vad vi skulle ägna förmiddagen åt. Hermansens kände för en lugn förmiddag, medan vi kunde tänka oss ungefär 17 olika saker som vi känner att vi inte hunnit med. Familjerådet bestämde till slut efter hårda förhandlingar (där röstningen möjligen var riggad) att det fick bli takpool. Badvakt Filip hade ju lovat att komma med ännu fler tips och trix idag. Sagt och gjort, mermaid-fenor på och upp till poolen, medan undertecknad packade väskorna och skulle komma sen. 

Tjoho! Två av dyra, absolut nödvändiga plastbitarna används faktiskt i lek! (”Petshop heter det faktiskt, mamma!”)
Mina mermaids.

För en gångs skull är jag faktiskt ganska nöjd med packningen. Inte så att vi snyggt glider in på hotellen med varsin slimmad, snygg övernattningsväska – det kommer aldrig att hända – men i alla fall så att vi inte behöver skämmas och låtsas att vi är på sexmånaders jorden-runt-resa. Trots detta så tar det lite tid att lokalisera alla minimala plastleksaker, nyköpta garner, nonchalant ivägslängda ut-och-in-vända minior-kläder och andra nödvändiga attiraljer, så jag ansåg det inte ens värt mödan att ta på bikinin när jag väl var klar. Bittert nog sken solen från nästan klarblå himmel och Peter hade mot alla odds lyckats lägga beslag på två ack så eftertraktade solbäddar på terrassen, så jag la mig på en och attacknjöt så intensivt jag kunde (med en naken Mimi krypande över hela mig skällande ”som en liten hünd, jag är en hünd, mamma”) i 16 minuter innan jag med skärande sorg sa till Mimi att vi måste gå ner för det är 20 min till utcheck. Det tog två försök innan Peter lyckades nå mig med budskapet att han fixat en timmes senare utcheck. Fatta känslan! Dessutom gick han och köpte ett glas rosé till mig, denna underbara man. (Hur varmt det var att ligga där i en timme till med jeans, tänker jag inte gå in på.) 

Hot, hot, hot, men så underbart
Simövningar á la badvakt Filip
Man kan tydligen bada i dem också.
Konstigt nog gick det bra att samla ihop oss och lämna hotellet utan några konflikter. Det faktum att vi hoppade över hårtvätten eftersom det snart skulle bli bad igen, var säkerligen ett tungt vägande skäl till detta. Nu styrde vi kosan mot Rumia, som ligger strax utanför Gdynia. Rumia är, tror vi, ett ganska välmående villasamhälle, men hotellet vi ska till ligger precis vid en fyrfilig, starkt trafikerad väg med massor av affärer av typen byggvaruhus, möbelaffärer, målarfirmor etc, så det är inte för omgivningarna vi åker dit, utan för barnen. Hotellet Spa Faltom är nämligen ett riktigt barn-hotell med stort lekrum, ett poolområde med vattenrutschkanor, barnpooler, 15-meters ”vanlig” pool, ångbastu, avslappningsrum m.m, bowling, utomhuslekplats med klätterställning och trampbåtar,  inkluderad frukostbuffé och fri wi-fi. Allt en barnfamilj kan behöva alltså. Det som saknas är bra AC – det hade kunnat behövas. 

Spa Faltom och omgivningar
Närmsta granne är ett gigantiskt Castorama, så här kan man kombinera nytta med nöje, om man vill.

På väg til Rumia passerade vi en fullkomligt utbränd bil, vilken skulle komma att påverka oss mer än vi kunde tänka oss när vi såg den. Den orsakade nämligen kilometerlånga köer i motsatt riktning. Sådär så man sitter och känner sig dels otroligt tacksam över att åka i motsatt riktning, dels lite överlägsen över att göra just det. Problemet för oss var bara att man måste göra en u-sväng och köra i just den riktningen för att komma till hotellet. Det var verkligen känslan av ”nära, men ack så långt borta” när vi på alla sätt försökte komma på en alternativ väg. Tågräls satte effektivt stopp för dessa försök, så det var bara att bita i det sura äpplet och joina kön. Precis vad vi längtade efter i 30 graders värme, speciellt när vi visste att Hermansens satt på hotellet och väntade in oss för sen lunch. Den lunchen blev sen ett kapitel för sig och slutade efter många om och men med att vi hamnade på McDonalds tvärs över gatan. Inte för att det gjorde barnen något… 

Vi äter givetvis helt efter tallriksmodellen och kostcirkeln under resan
Peter tog en så stor hamburgare att den hade ett eget glas

Vi hade bokat familjerum, vilket vi aldrig gjort tidigare, så det var lite oroligt, men visade sig vara riktigt bra. Varje familj fick en ”tvårummare” med dubbelsäng i ett rum och två enkelsängar i det andra, soffa, kylskåp, gott om plats och vi hade t.o.m två toaletter och duschar. Hermansens fick bubbelpool. 😃 Tydligen hade jag ”pratat ner” hotellet lite, så de var extra nöjda, för det är faktiskt rätt fint, om man bortser från den närmsta omgivningen. Det är lite så jag jobbar; gnälla lite och ta ut sorgerna i förskott så blir både jag själv och alla andra positivt överraskade när det blir bättre än befarat. 😉

Med tanke på min ”nedpratning” av hotellet, trodde Anna och Axel att det var här vi skulle bo 😂
Jag hade kunnat tänka mig att byta ut heltäckningsmattan, men annars finns verkligen inget att klaga på.
Jag och Mimi fick ingen AC i ”vårt” rum, men en stor, högljudd fläkt piggar ju alltid upp.
Utomhusområdet
Faltom är verkligen det perfekta hotellet för voyeurer. På tv:n finns en kanal som visar pool-området, en som visar lekrummet och en som visar utomhuslekplatsen.

Även resten av dagen gick i miniorernas tecken. Vi var ute och åkte trampbåt (läs: barnen trampade, Peter kollade dem som en ansvarsfull förälder och jag vände en daybed mot solen och njöt en stund), vi var nere i poolområdet och badade och efter en god middag i á la carte-restaurangen med sina flotta stolar och vita dukar (vita innan vi kom alltså) blev det även en timme i lekrummet. Efter det var i alla fall alla vuxna rejält spaka, och jag tror att de flesta sov riktigt gott. 

Trampbåt var ju jättekul. I sju minuter.

Vi fick restaurangens största bord, så Anna kände sig som ”first lady”. 😉
Mimis mat…. Vita dukar och hon är verkligen the perfect match
Kanske inte de allra allra finaste köttbitarna, men riktigt gott var det.
Lekrummet är som ett lekland i miniatyr

Bra när man lyckas sätta sig precis i kamerans blickfång och får ett sms av Peter med ”Håll uppsikt!” 😝. Hoppas ingen [annan] kollade just när jag gav honom fingret i kameran…. 😝😃

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *